BEGREPPSFÖRKLARINGAR

 

Hur vi upplever inomhusklimatet påverkas av olika faktorer

• Luftkvalitet (koncentration av gaser och partiklar)
• Termiskt klimat (lufthastigheter och temperaturer)
• Ljud (nivå, frekvens och efterklangstid)
• Ljus (styrka, kontrast och färger)
• Sociala och psykologiska faktorer
• El-miljö

 

Begreppsförklaringar

Avdunstning
Transpiration och andning leder till värme- och fuktavgivning. Hur mycket som avges påverkas av vilken aktivitet som utförs.

Avluft
Den luft som släpps ut i det fria. Efter frånluften har passerat aggregatet.

Cirkulationsluft
Luft som cirkulerar inne i ett rum eller återförd luft från samma rum.

DUT (dimensionerande utetemperatur)
Den beräknade utetemperatur för vilken rumsluftens temperatur sjunker ett visst antal grader (3°C) vid en extrem utetemperatur som inträffar högst en gång på x antal år. DUT varierar beroende på ortens klimat samt hur tung byggnaden är.

Frånluft
Den luft som förs bort från ett rum. Vanligen kök, grovkök, toalett, bad/duschrum och förråd.

Infiltration
Okontrollerad ventilation pga att uteluft kommer in via otätheter i byggnaden.

Strålning
Vid temperaturskillnader mellan olika ytor sker värmeöverföring mellan ytorna via strålning.

Temperaturverkningsgrad
Hur effektiv värmeväxlaren är (anges i %). Verkningsgraden är beroende av luftflöde och dimensionerande utetemperatur.
            
Konvektion
Värmeöverföring från kroppsyta till den omgivande luften. Hur stor värmeöverföringen blir beror på temperaturskillnaden mellan kroppsytan och luften
samt på luftens rörelse runt kroppen.

Ledning
Värme överförs via ytkontakt. T ex om golvet är kallt kan den termiska komforten upplevas som dålig.

Ljud
Ljudnivån mäts i decibel (dB). Normerna för bostäder är 35 dB(A). Efterklangstiden dvs hur snabbt ljudet avtar beror på bla möbleringen.
Mattor, gardiner och möbler dämpar ljudnivån.

Luftkvalitet
Mäts ofta med koldioxidkoncentrationen som indikator. För bostäder ligger gränsvärdet på 1000 ppm. Den uppmätta koncentrationen är summan av uteluftens och inneluftens koncentration. Uteluftens koncentration varierar beroende på vart man bor och inneluftens koncentration på antal personer, ålder, kroppsvikt och aktivitet.

Luftomsättning
Hur snabbt luften byts ut i ett rum. Kraven säger ½ omsättning per timme. Ex. ett rum på 100 m² och rumshöjd 2,4 m (240 m³) ska ha ett luftflöde på 120 m³/h ( motsvarar ca 33 l/s).

SFP (specific fan power)
Den sammanlagda eleffekten för ventilationssystemets fläktar dividerat med det största flödet av tilluften eller frånluften. För att få ett energieffektivt ventilationssystem bör tryckfallet i kanalsystemet understiga 1,2 Pa/m.
           
Termiskt klimat
Lufthastigheten i vistelsezonen bör intevara mer än 0,15 m/s och temperaturen 22 ± 2 ºC. Upplevelsen av inomhusklimatet är väldigt individuellt. Koncentrationen och prestationsförmågan varierar med temperaturen.

Tilluft
Den luft som efter behandling tillförs systemet eller rummet. Vanligen i sovrum, allrum, vardagsrum mm.

Tryck
Beroende av lufthastighet och arean på kanalen (anges i Pa). Trycket ökar med ökad hastighet i luftkanaler.

Exempel:
Kanaldimension Ø125 mm med ett luftflöde 30 l/s = totalt tryckfall på 0,7 Pa/m.

Uteluft
Obehandlad luft som tillförs ett ventilationssystem.

Vistelsezon
Den del av rummet som utnyttjas. Standarden säger 0,6 m från vägg samt 1,8 m över golv. Inom detta område gäller kraven på temperaturer och lufthastigheter.

Årsmedelverkningsgrad
Temperaturåtervinning under 1 år (anges i %). Hänsyn tas då till hur många drifttimmar per år aggregatet har, temperaturvariationerna under året och tid för avfrostning av värmen.

Överluft
Luft som överförs från ett rum till ett annat. Luften ska föras från ett rum med högre luftkvalitet till ett med lägre. T ex från allrum till kök. eväxlare.